Många förskönar i sociala medier hur deras liv ser ut, hur fantastisk semestern varit. Semester är fantastiskt men jag vill i detta förskönande sociala-medier-land passa på att ge min bild av hur det kan vara.
Jaget–Familjen–Företaget, är ett lyx-pussel som inte alltid är lätt att lägga. För min del är semester sol, bad, lata dagar vid vattnet, då mår jag och familjen gött. Att grilla och ta en is kall öl, det är livskvalité och laddar batterierna. Sena mysiga kvällar i solnedgången på altanen är ett måste för att orka den mörka vintern. Alla fyra i vår familj har olika önskemål om vad vi ska göra på semestern. Vi uppskattar och är i behov av olika saker. För oss är det många gånger en utmaning att tillgodose allas önskningar och behov. Jag vill vara hemma och ta det lugnt, läsa bok, ta dagen som den kommer samtidigt som jag vill hitta på något, vi har ju faktiskt semester! Fem-åringen vill åka till stan, sju-åringen åka till ett fik och stanna till på lekparken och visa sina nya konster. Sambon har inte ens hunnit reflektera över vad han vill göra.
Ibland kan man pussla så dagen innehåller allt, men visa dagar orkar man inte tillgodose allas behov. Att vara 24 timmar om dygnet med varandra i 5 veckor är himmelskt underbart men stundtals ett helvete när barnen bråkar, tjatar om allt de vill göra och man försöker påminna om allt vi gjort den senaste veckan men de verkar inte höra vad man säger. Jag har konstaterat att de hör inte vad man säger! Barn vill ha allting så är det.
Man kan försöka prata om rättvisa och tacksamhet vilket jag kommer fortsätta med, men det är lika bra att inse att barn vill ha allting, vill göra allting. Äta glass varje dag och helst flera stycken, bada igen fast de precis kommit upp ur vattnet som är 16 grader. Att vara tillsammans med familjen under semestern är värdefullt och härligt, men också påfrestande. Något som jag pratade med familjen om. Kanske ni i er familj behöver prata om det? Barnen verkade inte förstå att vuxna också måste få göra det de vill under semestern men det kändes bra när alla sagt vad de gillar, tycker är avslappnande och gött.
Jag är glad över att livet är som en berg och dalbana, det är det som ÄR livet. Så ni som bara berättar om era toppar och fantastiska liv, testa att dela med er av utmaningarna så skall ni se att vi alla blir klokare och lyckligare på riktigt. Detta glorifierande som pågår ger negativa konsekvenser för många. Tack Tobbe, Selma och Clara ni gör livet till en berg och dalbana, att åka ett tråkigt pariserhjul hur häftigt äventyr blir det?